Antikmuseets samling har tillkommit genom inköp och donationer under ungefär ett sekel. Den täcker in drygt 5000 år av de antika kulturerna inom de grekisk-italiska områdena, från neolitisk tid till romersk kejsartid. Bronsålderskeramik från Cypern utgör en stor del av samlingen. Här finns också vaser och andra föremål tillverkade under bronsåldern på Kreta och det grekiska fastlandet. Många av de
ssa vaser är funna på en annan plats än där de en gång gjordes, vilket visar att handeln var utbredd redan under bronsåldern (från i runda tal 3000 till 1050 f.Kr.). Den geometriska dekoren under 800- och 700-talen f. på grekisk keramik avlöstes av fabeldjur och andra figurer på produktionen från Korint. Den korintiska keramiken var mycket populär och exporterades till stora delar av Medelhavsområdet. Det attiska vasmåleriet i svart-figurig teknik övertog vid mitten av 500-talet f. Samma framgång hade den något senare röd-figuriga keramiken, där figurerna sparats ut i stället för att målas. Med sina framställningar av grekiska gudar och sagor eller genrescener från människors liv i vardag och fest ger vaserna i båda dessa tekniker en inblick i människornas föreställningsvärld. Etruskerna, romarnas företrädare i Mellanitalien, var storkonsumenter av grekiska vaser. De gjorde också egen svart-figurig keramik, där både de idéer de delade med grekerna och de egna kommer till uttryck. Tolkningen av dessa bilder gör att detta folk inte längre är lika gåtfullt som det har rykte om sig att vara. Romerska mynt exemplifierar att mynten spelade roll inte bara som betalningsmedel utan också som massmedium och propagandamedel i det samtida samhället. Genom inskrifter på de olika gravstenarna från romersk kejsartid får vi upplysningar om de riktigt stora grupperna i det romerska samhället, frigivna och slavar. Dessa inskrifter visar också romarnas uppfattning om manligt och kvinnligt.