Högskolan i Borås

20/08/2026

🌍 Kan existentiella perspektiv bidra till förståelsen av några av vår tids mest angelägna samhällsutmaningar?

På Högskolan i Borås startar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinitiativ som samlar forskare från olika discipliner kring frågor om mening, tillhörighet, ansvar och mänskliga livsvillkor i en tid präglad av klimatkris, geopolitisk oro, psykisk ohälsa, snabb teknikutveckling samt minskad tilltro till demokratiska institutioner.

– Utgångspunkten är att dessa frågor är centrala för både människors vardagsliv och samhällets utveckling. Samtidigt bedrivs forskningen ofta inom separata discipliner och forskningsmiljöer. Genom denna satsning vill vi skapa nya möten mellan forskningsfält och utveckla gemensamma perspektiv på dessa komplexa samhällsutmaningar, säger Marita Flisbäck, professor i sociologi vid Högskolan i Borås.

I nuläget samlar initiativet forskare från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Mälardalens universitet, Karolinska Institutet, Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde. Forskarna representerar bland annat områdena sociologi, filosofi, religionsvetenskap, psykologi, vårdvetenskap, informationsdesign och konstvetenskap. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

19/08/2026

Hur kan forskning bidra till säkrare platser och ett mer effektivt brottsförebyggande arbete?

Den 24 september samlas forskare och yrkesverksamma för att utforska hur forskning inom Crime Science kan omsättas i praktiken. Genom kunskap om platser, situationer och brottsmönster belyser workshopen nya perspektiv, metoder och lösningar för framtidens brottsprevention.

Tillsammans med Kate Bowers, professor vid UCL, Jill Dando Institute, och andra forskare och praktiker diskuterar vi hur forskning kan omsättas i strategier för säkrare miljöer. Dagen innehåller både inspiration, kunskapsutbyte och samtal om framtida utmaningar för forskning, policy och praktik inom det brottsförebyggande området.

Välkommen att delta, på plats eller digitalt, i samtalet om framtidens brottsprevention!

När: 24 september
Tid: 09:00–17:00 (fika och mingel 08:30)
Plats: Osquars backe 5, Architecture building, KTH Stockholm, rum A123, eller digitalt via Zoom.
Anmälan: Läs mer och anmäl dig via länken i kommentarsfältet.

Workshopen hålls vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och organiseras av Säkraplatser Väst och nätverket Säkraplatser.

24/07/2026

Hur kan ett barn utsätta ett annat barn för dödligt våld?

Det är en tanke som kanske slagit dig i samband med den uppmärksammade händelsen i Helsingborg, där en 12-årig pojke misstänks för knivdådet mot en 5-årig flicka. Fall där barn utövar grovt våld mot andra barn är förvisso ovanliga men det händer. Hur blir det så?

I säsongsavslutningen av Kriminologerna analyserar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, fallet med tvåårige James Bulger som 1993 mördades av två tioåringar i Liverpool – ett av de mest uppmärksammade mordfallen i modern brittisk historia. Med hjälp av kontrollbalansteorin hjälper Charlotta oss att förstå de faktorer som kan leda fram till det osannolika att ett barn dödar ett annat barn.

Avsnittet finns att lyssna på där poddar finns. Länk till avsnittet hittar du i kommentarsfältet.

07/07/2026

☀️ Sommarläsningstips: Kan AI hjälpa ambulanspersonal att upptäcka stroke? 🧠🚑

Under sommaren lyfter vi några av våra tidigare publicerade forskningsnyheter. En av dem handlar om hur artificiell intelligens (AI) kan bidra till snabbare och mer träffsäkra bedömningar vid misstänkt stroke, redan i ambulansen.

Inom forskningsprojektet Kontiki har forskare undersökt hur AI kan användas som beslutsstöd för ambulanspersonal i det akuta skedet.

– Förhoppningen är att patienterna snabbare ska få rätt vård och hänvisas till rätt vårdnivå redan vid ambulansens ankomst. Detta kan spara både onödiga transporter och sjukhusinläggningar, säger Glenn Larsson, en av forskarna i projektet.

I en studie fick ambulanspersonal i Sverige och Norge testa ett AI-baserat diagnosverktyg vid misstänkt stroke. Studien visar att AI har potential att bli ett viktigt komplement i framtidens ambulanssjukvård, samtidigt som personalens kompetens fortsatt är central. Studien visar också att ny teknik behöver utvecklas i nära samverkan med dem som ska använda den.

🔍 Kontiki är ett treårigt forskningsprojekt om AI som beslutsstöd för patienter och hälso- och sjukvård, finansierat av Interreg Sverige-Norge och lett av Högskolan i Borås och Høgskolen i Østfold (HiØ). Studien genomfördes i samarbete mellan Høgskolen i Østfold, PICTA Prehospital Innovationsarena, Sykehuset Østfold, Region Värmland, Region Dalarna och Västra Götalandsregionen.

📖 Läs mer om studien via länken i kommentarsfältet.

25/06/2026

Hur kan litteraturundervisning bidra med mer än att förbereda elever för prov? I en ny avhandling undersöks hur läsning kan möjliggöra så kallat transformativt lärande – där elever omprövar sina föreställningar och utvecklar sin förståelse av både sig själva, den lästa texten och omvärlden. 📚

Resultaten visar att undervisning som uppmuntrar reflektion, exempelvis genom läsloggar och gemensamma samtal, kan stärka elevernas förmåga till kritiskt tänkande och bidra till mer nyanserade perspektiv. 💡

Björn Bradling, som varit samverkansdoktorand vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, och som även arbetar som gymnasielärare i ämnet svenska har genomfört studien. Han berättar:

– I någon mån avgör det lästa verket genom sin form och sitt innehåll vilket lärande som kan bli aktuellt i en litteraturundervisningssituation. Exempelvis kan skiftande fokus mellan olika karaktärer ge flera olika perspektiv på samma händelseförlopp.

Läs hela nyheten via länken i kommentarsfältet 👇

22/06/2026

Rätt undervisning kan förändra livet för elever på SiS ungdomshem – det visar en ny forskningsrapport av forskare vid Högskolan i Borås och Jönköping University.

– Den kanske viktigaste slutsatsen är att problemet sällan handlar om att barnen inte vill lära sig. Problemet är att många aldrig har fått det stöd de behövt för att lyckas i skolan. När eleverna möter lärare som förstår deras behov, anpassar undervisningen och tar deras erfarenheter på allvar, ser vi hur både lärande, självtillit och framtidstro kan växa fram igen, säger Jörgen Frostlund, universitetslektor vid Institutionen för pedagogiskt arbete.

🔗 Läs artikeln via länk i kommentarsfältet.

16/06/2026

🟡🔵 Över 1000 ukrainska bibliotek har förstörts sedan Rysslands fullskaliga invasion. Samtidigt som bomber faller och elen är avstängd, fortsätter bibliotekens arbete. Tillsammans med våra samarbetspartner i Ukraina, med Kungliga biblioteket och Nationalbiblioteket i Lettland, leder Bibliotekshögskolan ett projekt för att stärka, utveckla och driva bibliotekens arbete framåt. ✊

Svenska institutet

The war has severely impacted Ukraine’s libraries and memory instit...

12/06/2026

Nytt poddavsnitt av Kriminologerna – den här gången om styckmord.

Vad får en människa att ta steget till att stycka en kropp? I det här avsnittet tittar vi närmare på några av de mest svårbegripliga brotten och det som händer efteråt. Styckning handlar nämligen inte nödvändigtvis om ondska, utan oftast om något annat: att dölja, kontrollera eller fortsätta ett våld som redan har spårat ur. Genom exempel från verkliga fall sätter Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, och universitetsadjunkt Sofia Persson i det här avsnittet ord på drivkrafterna bakom dessa handlingar som för de flesta är otänkbara. Vi pratar om skillnaderna mellan defensiv och offensiv styckning, samt om nära relationer – och varför de flesta fall börjar just där.

Lyssna på det senaste avsnittet av Kriminologerna – finns där poddar finns. Länk till avsnittet hittar du i kommentarerna.

10/06/2026

🤖 Vad händer när AI börjar fatta våra köpbeslut?🤖

Artificiell intelligens har redan förändrat hur vi söker information och jämför produkter. Men när AI-system själva börjar fatta köpbeslut åt oss förändras också vår roll som konsumenter – och väcker nya frågor om autonomi, ansvar och kontroll. Vad betyder det för oss, för marknaden och för framtidens unga, frågar sig Niklas Sörum, som forskar om konsumentbeteende vid Högskolan i Borås, i en debattartikel i Borås Tidning.

👇 Läs via länken kommentarsfältet.
📷 Adobe Stock

09/06/2026

Hur etableras nya forskningsfält, och vem avgör vilken kunskap som räknas som legitim?

I en ny doktorsavhandling vid Bibliotekshögskolan undersöker Marco Schirone hur hållbarhetsvetenskapen har vuxit fram och vilka maktstrukturer som präglar ett forskningsfält med ambitionen att vara öppet, tvärvetenskapligt och samhällsförändrande. Genom att synliggöra hur akademiska hierarkier uppstår och upprätthålls bidrar avhandlingen till en fördjupad förståelse av hur kunskap produceras och sprids.

Marco Schirone disputerade i biblioteks- och informationsvetenskap den 5 juni vid Högskolan i Borås. Hela nyheten finns att läsa på vår webb – länk i kommentarsfältet.