Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås

Hem
Sverige
Borås
Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås

Vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd bedrivs utbildning och forskning inom vårdvetenskap

Vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd bedrivs högkvalitativ och gränsöverskridande utbildning och forskning i nära samspel med omgivande samhället. Vi vill att så många som möjligt ska vilja prata med oss och att våra kontaktytor ska vara välkomnande. För att samtalet ska utgå från samma premisser har vi kommentarsregler som alla måste följa, de gäller så väl i egna inlägg på vår sida, som

i svar på högskolans inlägg och som kommentar på annonser. Läs våra kommentarsregler på https://www.hb.se/genvagar/om-webbplatsen/kommentarsregler-i-sociala-medier/

18/06/2026

Artificiell intelligens (AI) och digital teknik har en central roll i arbetet med att möta framtidens ökande vårdbehov. Det visar det svensk-norska forskningsprojektet Kontiki, där forskare under tre år har undersökt hur AI-baserade beslutsstöd kan bidra till en mer tillgänglig, säker och resurseffektiv hälso- och sjukvård.

– AI har stor potential att utveckla vården, både genom mer precisa bedömningar och genom att fler patienter kan få vård i hemmet oavsett var de bor, säger Anders Jonsson, projektledare vid Högskolan i Borås.

Projektet har finansierats av Interreg Sverige-Norge och genomförts i nära samarbete mellan akademi, hälso- och sjukvård och teknikutvecklare i båda länderna. Den gränsregionala samverkan har varit en central framgångsfaktor.

– Genom att kombinera erfarenheter och data från bägge länderna har vi kunnat utveckla lösningar som är mer robusta och kliniskt relevanta, säger Finn Samuelsen, projektledare vid Høgskolen i Østfold (HiØ).

Kontiki-projektet visar att AI kan bli ett kraftfullt verktyg i framtidens hälso- och sjukvård, men framgången avgörs av samarbete, förståelse för hur lösningar fungerar i praktiken och ett tydligt patientfokus.

Projektet har fokuserat på utveckling av:

🚑 AI-baserade beslutsstöd i ambulanssjukvården för att bedöma stroke- och traumapatienter
🧠 Maskininlärningsmodeller som förenklar diagnostik av blodpropp
⌚ Digital teknik, AI och smarta klockor för att möjliggöra monitorering av patienter i hemmet
💡 En virtuell simuleringsmiljö för forskning och innovation inom hälso- och sjukvården

👉 Läs mer om projektet via länk i kommentarsfältet.

16/06/2026

❤️ Allt fler överlever hjärtstopp i Sverige

Var femte timme räddas en människa till livet med hjälp av hjärt‑lungräddning. Sedan 1990-talet har överlevnaden mer än fördubblats – en utveckling som nu lyfts i en ny rapport.

Rapporten sammanfattar decennier av kunskapsutveckling baserat på svenska doktorsavhandlingar inom HLR. Den är också en hyllning till alla frivilliga livräddare och till den starka HLR‑utbildning som finns i Sverige.

– Sverige har länge legat långt framme i utvecklingsarbetet kring hjärt‑lungräddning, inte minst när det gäller utbildning och samverkan, säger Johan Herlitz, senior professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås och som skrivit rapporten tillsammans med Andreas Claesson och Carl Magnusson.

🔹 Över 7 miljoner svenskar har gått en HLR‑utbildning
🔹 Cirka 150 000 personer är registrerade som SMS‑livräddare

👉 Läs mer om rapporten via länken i kommentarsfältet

09/06/2026

🚨 Nu söker Högskolan i Borås två doktorander till den nationella forskarskolan DISASTER-CARE – Sveriges första inom katastrofmedicin.

Doktoranderna kommer att ingå i något av följande projekt:

🔹TAPAS (TAktisk Prehospital Akutsjukvård i Stridnära vårdmiljöer) som syftar till att stärka taktiskt vårdande inom prehospital akutsjukvård i hotfulla, osäkra och stridsnära vårdmiljöer.

🔹 PREPARE (PREhosPital cARE in Risk Environments) som syftar till att stärka den prehospitala akutsjukvårdens vårdande av ett stort antal skadade i hotfulla och osäkra miljöer.

Som doktorand i DISASTER-CARE blir du en del av en tvärvetenskaplig forskningsmiljö där medicin, vårdvetenskap, teknik och samhällsvetenskap möts. Du får tillgång till ett starkt nationellt sammanhang med doktorander och lärare från hela landet, samt internationella möjligheter genom samarbeten, gästföreläsningar och deltagande i konferenser och forskningsmiljöer.

Deltagandet i forskarskolan pågår parallellt med den ordinarie forskarutbildningen inom forskningsområdet Människan i vården, vilket bedrivs inom ämnet vårdvetenskap.

Välkommen med din ansökan senast 31 juli!

👉 Läs mer via länkarna i kommentarsfältet

05/06/2026

Grattis till alla våra studenter som tar examen i dag! 🥳👏

Sjuksköterskestudenterna firades traditionsenligt med examensceremoni i Gustav Adolfs kyrka med tal, sång och uppträdanden av lärare och studenter. Vi önskar er varmt lycka till i ert framtida yrkesliv! ❤️

28/05/2026

Forskningsområdet Människan i vården vid Högskolan i Borås har två nya områdesföresträdare, Lena Hedén, professor i vårdvetenskap, och Maria Wolmesjö, professor i socialt arbete. Tillsammans ska de verka för kvalitet och utveckling av området – i kollegial anda.

Forskningsområdet är starkt redan idag, något de vill arbeta för att det fortsatt ska vara.

– Ser vi på lång sikt vill vi kunna expandera området. Det finns enorma resurser och kompetenser och vilja. Vi är öppna för nya perspektiv och samverkan med andra forskningsområden, och andra aktörer även utanför högskolan, exempelvis med ideella organisationer, säger de.

Läs mer om området Människan i vården via länken i kommentarsfältet.

20/05/2026

Sedan 1991 har Johan Herlitz, senior professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, handlett omkring 50 doktorander. Under mer än tre decennier har han följt både forskningsfältets och handledarskapets utveckling – från individuellt präglade processer till dagens mer strukturerade och kollegiala doktorandutbildning. En stor del av Johans handledarskap har varit riktat mot sjuksköterskor, särskilt inom ambulanssjukvård. 🚑

– Jag såg hur skickliga sjuksköterskorna var i vården och tänkte att de då också skulle kunna bli duktiga forskare, berättar han. 👨‍⚕️

– Handledarskapet har utvecklats. I dag är disputationen en utbildning med obligatoriska kurser, tydliga regelverk och större krav på finansiering. Det är en helt annan struktur än tidigare. Handledarskap handlar i grunden om att stötta, utmana och bidra till att forskningen blir relevant. Det är ett ansvar som förändras över tid, men som alltid bygger på engagemang för både människan och kunskapen, säger han.

Några av alla Johans tidigare doktorander är:

Gabriella Norberg Boysen, universitetslektor vid Linnéuniversitet

Christer Axelsson, timanställd vid SU Ambulans och gästprofessor vid Universitat Rovira, Spanien

Wivica Kauppi, universitetslektor vid Högskolan i Borås

Pär Wennberg, forskningsledare vid Skaraborgs sjukhus

Åsa Axelsson, pensionerad

Läs hela intervjun via länken i kommentarsfältet (där även Johans tidigare doktorander berättar om hans handledarskap).

12/05/2026

I dag, den 12 maj, på den internationella sjuksköterskedagen uppmärksammar och hyllar vi alla sjuksköterskor, både för deras ovärderliga arbete inom hälso- och sjukvården och för att de stöttar, vägleder och agerar förebilder för framtidens sjuksköterskor – våra sjuksköterskestudenter.

I december utsågs Högskolan i Borås till Årets lärosäte för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) av Vårdförbundet Student. Utmärkelsen baseras på resultat från den årliga enkätundersökning som organisationen genomför bland sina medlemmar, där högskolan fick högst betyg.

– Den här utmärkelsen visar hur avgörande en bra VFU-miljö är. När studenter möts av tid, engagemang och handledare som verkligen ser dem, då växer både kompetens och självförtroende. Högskolan i Borås visar att kvalitet i VFU inte bara formar utbildningen, utan även framtidens vård, säger Mohammed Aljabery, ordförande i Vårdförbundet Student.

📸 Johfors productions, Maria Steén och Vårdförbundet

04/05/2026

Berit Lindahl, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, har tilldelats Professor Katie Erikssons Minnespris. Utmärkelsen bär namn efter Katie Eriksson, den person i Norden som utvecklade ämnet vårdvetenskap till ett självständigt akademiskt ämne och vetenskap, tillika en stor inspiratör för årets pristagare:

– Jag är oerhört glad och stolt över det här priset! Katie Erikssons texter har levt med mig genom hela min utveckling – som sjuksköterska, lärare och forskare. Katies tankesätt och ”caring”, det vill säga i ett omsorgs- och ansvarsperspektiv, har varit genomgående i all min undervisning, forskning och i de publikationer jag har producerat. Därmed är jag väldigt tacksam över att få detta pris, berättar Berit Lindahl.

Berit Lindahl är professor i vårdvetenskap med forskningsinriktning mot högteknologiska vårdmiljöer i hem och på sjukhus. Bland annat arbetar hon nu med att leda programmet Livssituation för personer (barn, ungdomar och vuxna) med långtidsventilatorbehandling.

– Jag hoppas verkligen att det här priset ska bli betydelsefullt för fler än mig, gärna för hela institutionen – att det kan stärka det vårdvetenskapliga perspektivet här, säger hon.

Om priset:
Professor Katie Erikssons Minnespris delas ut av Nordic College of Caring Science Forskningsfond i samarbete med föreningen Nordic College of Caring Science (NCCS). Priset delas ut till nordiska forskningsprojekt som bidrar till kunskap om respektfullt och värdigt vårdande av människan i olika livssituationer, kontexter och i olika kulturer, speciellt med avseende på hälsa, lidande, livslånga handikapp och förestående död.

29/04/2026

Nya artiklar publicerade av våra doktorander på forskarutbildningen Människan i vården! 🎉

🔨 På Akademin för vård, arbetsliv och välfärd uppmärksammar vi detta genom att doktoranderna sätter upp sina artiklar på vår ”nubbningstavla” och gör en kort presentation. Vår ”nubbning” hämtar inspiration från den akademiska traditionen ”spikning”, som innebär att en avhandling spikas upp på en anslagstavla för att visa att den är offentligt tillgänglig.

Forskningsartiklarna som presenterades handlade om videokonsultation i ambulansen, kvinnors upplevelse av massage under graviditeten och eftersökning av försvunna personer som lever med demens.

Bra jobbat Amanda Claesson Karhunen, Lise-Lotte Omran och Mikael Larsson! 👏 Vi ser fram emot när ni spikar era avhandlingar!

👉 Länk till artiklarna finns i kommentarsfältet.

24/04/2026

Mot bakgrund av den senaste tidens granskning av digitala vårdtjänster och medicinsk kvalitet visar ny forskning vid Högskolan i Borås att bedömningar i patientens första kontakt inom den fysiska primärvården är både komplexa och avgörande för patientsäkerheten.

I forskningsprojektet Patientens första kontakt (PINPOINT), studeras sjuksköterskors bedömning av vårdbehov i primärvården. Resultaten visar att patienter som bokas till sjuksköterskor i fysisk primärvård ofta har kontaktorsaker som kräver medicinsk bedömning på plats. Dessa bedömningar rör inte sällan mer komplexa hälsotillstånd än de ärenden som i dag hanteras inom digitala vårdkontakter med läkare.

– Vår forskning visar att sjuksköterskor i primärvården gör avancerade medicinska bedömningar redan i patientens första kontakt. Det handlar ofta om komplexa tillstånd där beslut får stor betydelse för både patientsäkerhet och hur vårdens resurser används. Vår forskning visar att denna kompetens behöver få en tydligare plats i hur vården organiseras, säger Annelie Sundler, professor i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås och projektledare för PINPOINT.

Läs hela nyheten (länk i kommentarsfältet nedan) 👇

Adress

Allégatan 1
Borås
50190

Webbplats

http://www.hb.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Vill du placera din universitet längst upp i Universitet-listan i Borås?

Dela

Typ

Högskola och universitet