Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås

Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås Vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd bedrivs utbildning och forskning inom vårdvetenskap

Vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd bedrivs högkvalitativ och gränsöverskridande utbildning och forskning i nära samspel med omgivande samhället. Vi vill att så många som möjligt ska vilja prata med oss och att våra kontaktytor ska vara välkomnande. För att samtalet ska utgå från samma premisser har vi kommentarsregler som alla måste följa, de gäller så väl i egna inlägg på vår sida, som

i svar på högskolans inlägg och som kommentar på annonser. Läs våra kommentarsregler på https://www.hb.se/genvagar/om-webbplatsen/kommentarsregler-i-sociala-medier/

Digitalisering inom socialtjänsten ersätter inte professionellas arbete, utan skapar nya arbetsuppgifter. Det visar ett ...
27/08/2026

Digitalisering inom socialtjänsten ersätter inte professionellas arbete, utan skapar nya arbetsuppgifter. Det visar ett forskningsprojekt som studerat socialsekreterares arbete i en allt mer digitaliserad välfärd.

Studien visar att socialsekreterare ofta behöver komplettera, korrigera eller ibland bortse från digitala system för att dessa ska fungera utifrån klienternas behov. Resultaten synliggör ett arbete som ofta är osynligt i diskussionen om digitalisering och väcker frågor om hur digitala lösningar bör utvecklas och användas inom välfärden.

Julia Carlsson, fil. dr i offentlig förvaltning och universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot organisering och ledning vid Högskolan i Borås, har lett projektet.

– Digital välfärd fungerar inte av sig själv. Mycket av det som får verksamheten att fungera sker genom människors arbete runt, mellan och ibland utanför de digitala systemen. Forskningsresultaten visar att digitaliseringen inte innebär att det professionella omdömet försvinner – i stället förändras när, var och hur det används. Socialsekreterarna behöver löpande bedöma när tekniken är tillräcklig och när andra insatser behövs, berättar hon.

Projektet Vad professionen gör som inte datorn kan genomfördes i samarbete med FoU Sjuhärad Välfärd och finansierades av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. I projektet medverkade även Petra Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och Teres Hjärpe, socionom och fil. dr i socialt arbete vid Lunds universitet.



🔗 Läs nyheten om projektet, se länk i kommentarsfältet.

🌍 Kan existentiella perspektiv bidra till förståelsen av några av vår tids mest angelägna samhällsutmaningar?På Högskola...
20/08/2026

🌍 Kan existentiella perspektiv bidra till förståelsen av några av vår tids mest angelägna samhällsutmaningar?

På Högskolan i Borås startar nu ett nytt tvärvetenskapligt forskningsinitiativ som samlar forskare från olika discipliner kring frågor om mening, tillhörighet, ansvar och mänskliga livsvillkor i en tid präglad av klimatkris, geopolitisk oro, psykisk ohälsa, snabb teknikutveckling samt minskad tilltro till demokratiska institutioner.

– Utgångspunkten är att dessa frågor är centrala för både människors vardagsliv och samhällets utveckling. Samtidigt bedrivs forskningen ofta inom separata discipliner och forskningsmiljöer. Genom denna satsning vill vi skapa nya möten mellan forskningsfält och utveckla gemensamma perspektiv på dessa komplexa samhällsutmaningar, säger Marita Flisbäck, professor i sociologi vid Högskolan i Borås.

I nuläget samlar initiativet forskare från Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Mälardalens universitet, Karolinska Institutet, Högskolan i Gävle och Högskolan i Skövde. Forskarna representerar bland annat områdena sociologi, filosofi, religionsvetenskap, psykologi, vårdvetenskap, informationsdesign och konstvetenskap. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

14/08/2026

Nu kan du som är utbildad sjuksköterska anmäla dig till vårens specialistsjuksköterskeutbildningar.
- Anestesisjuksköterska
- Operationssjuksköterska
- Intensivvårdssjuksköterska

Mer info hittar du på hb.se/vard

17/07/2026

Blivande sjuksköterskor behöver redan under utbildningen utveckla både mental beredskap och förmåga att agera i kris, anser debattörer från Västsvenskt lärarnätverk för undervisning inom katastrofsjukvård. (1 kommentar)

📅 Save the date: SOLWE 2026Den 7–8 december 2026 arrangeras den internationella konferensen SOLWE 2026 vid Högskolan i B...
03/07/2026

📅 Save the date: SOLWE 2026

Den 7–8 december 2026 arrangeras den internationella konferensen SOLWE 2026 vid Högskolan i Borås.

Årets tema: Samskapande sociala innovationer vid kris och katastrof – att leda och organisera framtidens sociala arbete.

Konferensen samlar forskare, praktiker och representanter från brukarrättsorganisationer kring frågor om samskapande och social innovation vid kris och katastrofer i välfärden. Fokus är på styrning, organisering och ledarskap utifrån framtidens utmaningar i socialt arbete.

– Vi behöver stärka vår förmåga att arbeta tillsammans över organisatoriska och professionella gränser, särskilt i en kris eller katastrof. Med SOLWE 2026 vill vi skapa en mötesplats för nätverksbyggande, kunskapsutbyte och utveckling av nya samskapande forskningsinitiativ – både nationellt och internationellt, säger Maria Wolmesjö, professor i socialt arbete.

📍 Högskolan i Borås
📅 7–8 december 2026

Mer information kommer – men boka datumen redan nu! Läs mer via länken i kommentarsfältet.

💡 Nya statliga medel stärker verksamhetsförlagd utbildning och forskning i vårdenHögskolan i Borås är ett av fem lärosät...
30/06/2026

💡 Nya statliga medel stärker verksamhetsförlagd utbildning och forskning i vården

Högskolan i Borås är ett av fem lärosäten i Västra sjukvårdsregionen som nu deltar i regeringens satsning på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och praktiknära forskning för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Satsningen omfattar både nya forskarskolor och regionala VFU-noder. I Västsverige blir det en regional VFU-nod och en praktiknära forskarskola som ska integreras i den befintliga forskarskolan SHIFT CARE med inriktning mot Nära vård. Göteborgs universitet ansvarar för samordningen.

Arbetet bygger vidare på den samverkan som under flera år utvecklats mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst samt vårdens verksamheter i Västra sjukvårdsregionen.

👉 Läs mer via länken i kommentarsfältet.

Två forskningsprojekt får 750 000 kronor vardera i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier (CVS). De båda projek...
24/06/2026

Två forskningsprojekt får 750 000 kronor vardera i forskningsstöd från Centrum för välfärdsstudier (CVS). De båda projekten handlar om AI-baserad taligenkänning på sjukhus respektive kunskapsöverföring mellan bibliotekarier kring läsfrämjande.

Bakom projektet om AI-baserad taligenkänning står Liran Karni, universitetslektor vid Institutionen för informationsteknologi vid Högskolan i Borås.

– AI-baserad taligenkänning införs i svenska sjukhus för att stödja klinisk dokumentation – istället för att skriva patientanteckningar dikterar vårdpersonal och systemet genererar text automatiskt. Jag kommer att genomföra en fallstudie i en svensk sjukhusmiljö för att bättre förstå hur tekniken fungerar i praktiken, berättar hon.

Karen Nowé Hedvall, universitetslektor vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, leder projektet om kunskapsöverföring kring läsfrämjande.

– Jag och mina kollegor kommer att samarbeta med Biblioteksutveckling i Region Jönköpings län för att undersöka hur äldre och erfarna bibliotekariers kunskaper inom läsfrämjande kan delas med nyare medarbetare. På det sättet kan deras kunskap bibehållas i biblioteken när de går i pension.

Läs hela nyheten, se länk i kommentarsfältet. 👇

Artificiell intelligens (AI) och digital teknik har en central roll i arbetet med att möta framtidens ökande vårdbehov. ...
18/06/2026

Artificiell intelligens (AI) och digital teknik har en central roll i arbetet med att möta framtidens ökande vårdbehov. Det visar det svensk-norska forskningsprojektet Kontiki, där forskare under tre år har undersökt hur AI-baserade beslutsstöd kan bidra till en mer tillgänglig, säker och resurseffektiv hälso- och sjukvård.

– AI har stor potential att utveckla vården, både genom mer precisa bedömningar och genom att fler patienter kan få vård i hemmet oavsett var de bor, säger Anders Jonsson, projektledare vid Högskolan i Borås.

Projektet har finansierats av Interreg Sverige-Norge och genomförts i nära samarbete mellan akademi, hälso- och sjukvård och teknikutvecklare i båda länderna. Den gränsregionala samverkan har varit en central framgångsfaktor.

– Genom att kombinera erfarenheter och data från bägge länderna har vi kunnat utveckla lösningar som är mer robusta och kliniskt relevanta, säger Finn Samuelsen, projektledare vid Høgskolen i Østfold (HiØ).

Kontiki-projektet visar att AI kan bli ett kraftfullt verktyg i framtidens hälso- och sjukvård, men framgången avgörs av samarbete, förståelse för hur lösningar fungerar i praktiken och ett tydligt patientfokus.

Projektet har fokuserat på utveckling av:

🚑 AI-baserade beslutsstöd i ambulanssjukvården för att bedöma stroke- och traumapatienter
🧠 Maskininlärningsmodeller som förenklar diagnostik av blodpropp
⌚ Digital teknik, AI och smarta klockor för att möjliggöra monitorering av patienter i hemmet
💡 En virtuell simuleringsmiljö för forskning och innovation inom hälso- och sjukvården

👉 Läs mer om projektet via länk i kommentarsfältet.

❤️ Allt fler överlever hjärtstopp i SverigeVar femte timme räddas en människa till livet med hjälp av hjärt‑lungräddning...
16/06/2026

❤️ Allt fler överlever hjärtstopp i Sverige

Var femte timme räddas en människa till livet med hjälp av hjärt‑lungräddning. Sedan 1990-talet har överlevnaden mer än fördubblats – en utveckling som nu lyfts i en ny rapport.

Rapporten sammanfattar decennier av kunskapsutveckling baserat på svenska doktorsavhandlingar inom HLR. Den är också en hyllning till alla frivilliga livräddare och till den starka HLR‑utbildning som finns i Sverige.

– Sverige har länge legat långt framme i utvecklingsarbetet kring hjärt‑lungräddning, inte minst när det gäller utbildning och samverkan, säger Johan Herlitz, senior professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås och som skrivit rapporten tillsammans med Andreas Claesson och Carl Magnusson.

🔹 Över 7 miljoner svenskar har gått en HLR‑utbildning
🔹 Cirka 150 000 personer är registrerade som SMS‑livräddare

👉 Läs mer om rapporten via länken i kommentarsfältet

Adress

Allégatan 1
Borås
50190

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Vård och arbetsliv på Högskolan i Borås postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Genvägar

Dela