Department of Political Science, University of Gothenburg

30/06/2026

🔜 Ny utbildning för dig som vill arbeta i EU:s institutioner!

EU-förvaltningen behöver medarbetare med många olika kompetenser – från översättare och ingenjörer till specialister inom folkhälsa, miljö och civilförsvar. För att fler ska kunna arbeta i EU:s institutioner satsar regeringen nu på att utbilda svenskar i EU-kunskap.

Magisterprogrammet i EU-förvaltning vid Göteborgs universitet är en del av den satsningen. Programmet riktar sig till dig som har en kandidatexamen, oavsett ämnesområde, och som är intresserad av Europafrågor. Det passar också dig som har några års arbetslivserfarenhet och vill ta nästa steg mot en internationell karriär.

Under utbildningen varvas campusförlagda studier med obligatoriska inslag som studieresor, gästföreläsningar och veckomöten. Du kommer också att få genomföra tester inför EU:s uttagningsprov.

Programmet startar i januari 2027. Ansökan öppnar i september 2026.

👉 Läs mer om Magisterprogrammet i EU-förvaltning på vår webb: https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/magisterprogrammet-i-eu-forvaltning

Bild: Utanför Berlaymont, Europeiska kommissionens högkvarter. Foto: JLogan, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.

23/06/2026

⭐️STORT GRATTIS ⭐️

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har fått ett ERC Advanced Grant för projektet Dying Occupations and Political Change (OCCPOL). Projektet handlar om vad som händer med människors politiska deltagande, åsikter och partival när deras yrken minskar kraftigt eller försvinner.

– Att ha ett yrke handlar inte bara om att ha en inkomst, utan också om identitet, social status, gemenskap och hur vi uppfattar vår plats i samhället. När ett yrke försvinner kan det därför påverka människor på många olika sätt, säger Johannes Lindvall.

Läs gärna hela intervjun med honom på Göteborgs universitets webbplats: https://www.gu.se/forskning/erc-projekt-undersoker-de-politiska-konsekvenserna-nar-yrken-forsvinner

ERC Advanced Grant är ett av Europas mest prestigefyllda forskningsanslag och delas ut av European Research Council inom EU:s forskningsprogram Horisont Europa. Bidraget ges till etablerade forskare som vill driva djärva och nyskapande projekt med potential att leda till betydande vetenskapliga genombrott.

Ett ERC Advanced Grant omfattar normalt upp till 2,5 miljoner euro (cirka 28 miljoner kronor) över fem år.

22/06/2026

Stina Lindgren är doktorand i statsvetenskap. Hennes forskning handlar om hur ekonomiska kriser påverkar samarbetet mellan politiska partier och om regeringskollapser kan utgöra ett hot mot demokratisk stabilitet.

I vår senaste doktorandintervju berättar hon om livet som doktorand. Hon lyfter fram friheten och variationen i arbetsuppgifterna, men beskriver också hur det kan vara både utmanande och stundtals plågsamt att socialiseras in i den akademiska kulturen.

Läs gärna hela intervjun på vår webb: https://www.gu.se/forskning/statsvetaren-stinas-doktorandliv-ar-fritt-kravande-och-kul

03/06/2026

Statsvetarna Jacob Sohlbergs och Peter Esaiassons forskning visar att smutsiga soprum kan väcka äckelkänslor som ökar risken för att människor gör fel när de slänger sina sopor.

– Om ett soprum är smutsigt och äckligt hjälper det inte alltid att det finns fungerande system för återvinning och avfallshantering. Känsliga personer vill helt enkelt inte vistas där och då ökar risken för felaktig sophantering, säger Jacob Sohlberg.

Resultaten visar att kommuner och bostadsbolag kan minska nedskräpning genom att hålla soputrymmen rena och välskötta.

Att slarv föder slarv är en vanlig förklaring till varför sophantering ibland inte fungerar. Nu visar forskning från Göteborgs universitet att smutsiga soprum kan väcka äckelkänslor som ökar risken för att människor gör fel när de slänger sina sopor.

29/05/2026

På vissa platser i det politiska landskapet trängs flera partier om samma väljargrupper. På andra platser finns väljare utan parti, och partier utan väljare. Var står egentligen väljarna ideologiskt – och var står partierna? Vad är det som driver förändringarna? Och vilka regeringar är ens möjliga efter valet?

Under det här samtalet presenterade professor Johannes Lindvall färska data som ger ny överblick av det politiska landskapet.

På vissa platser i det politiska landskapet trängs flera partier om samma väljargrupper. På andra platser finns väljare utan parti, och partier...

20/05/2026

Vilket parti tycker mest som du? Tillsammans med Aftonbladet erbjuder SOM-institutet för sjätte valet i rad ökad kunskap och lite stöttning inför höstens val.

08/05/2026

Den 9 maj firas Europadagen. Med anledning av det har vi talat med Markus Johansson om regelefterlevnad och samarbete i EU. Han är forskare i statsvetenskap och menar att Viktor Orbáns valförlust tidigare i vår kan få viss betydelse för EU:s beslutsfattande.

– Oavsett vilken inriktning den nya regeringen tar innebär maktskiftet i Ungern att EU:s kanske främsta enfant terrible är borta, vilket kan öppna för en mer samarbetsinriktad relation mellan EU och Ungern. Samtidigt är Ungern en relativt liten aktör i EU:s dagliga förhandlingar. Många beslut fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att större medlemsstater ofta har större inflytande än små och medelstora länder, säger han.

Länk till intervjun i kommentar.

CERGU - Centre for European Research at the University of Gothenburg Centre for European Studies

04/05/2026

⭐️GRATTIS!

Riksdagens talman Andreas Norlén har beslutat att tilldela Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap, riksdagens medalj i åttonde storleken för förtjänstfulla insatser för riksdagen.

🏅Så här står det i talmansbeslutet:

”Lena Wängnerud är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad på frågor om politisk representation, kön och korruption. Genom sin forskning om kvinnors representation i riksdagen har hon på ett mycket förtjänstfullt sätt bidragit till förståelse för kvinnors möjlighet till makt och inflytande och om könstillhörighetens betydelse för innehållet i den politiska processen. Hennes avhandlingsstudier av kvinnliga riksdagsledamöters utskottsrepresentation och policypreferenser var banbrytande för förståelsen av kvinnors roll och betydelse i riksdagsarbetet.

Utöver forskningen har Lena Wängnerud medverkat i flera samarbetsprojekt inom riksdagen för att sprida kunskap om bland annat kvinnlig rösträtt. Viktiga resultat av det arbetet är skriften Rätt att rösta som utgavs under riksdagens 75-årsjubileum av den allmänna och lika rösträtten samt antologin Rösträttens århundrade, där hon var en av redaktörerna, som utgavs av Riksbankens jubileumsfond i samband med riksdagens demokratijubileum 2018–2022, som uppmärksammade hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten.”

Talmannen kommer att dela ut årets medaljer under en ceremoni i riksdagen den 2 juni 2026.

29/04/2026

Här hittar du kommande evenemang vid Samhällsvetenskapliga fakulteten