Vid avdelningen för Medicinsk strålningsvetenskap bedrivs forskning inom vitt skilda områden inom radiofysiken, såväl som utbildning. Kursutbudet riktar sig både till dig som är nyfiken på strålning och vill veta mer och till dig som har tänkt att ta en examen i radiofysik. För dig som vill arbeta med radiofysik inom sjukvården finns ett utbildningsprogram som ger dig möjlighet att bli legitimerad
sjukhusfysiker. Utbildning
Huvuddelen av de kurser som ges vid avdelningen för Medicinsk strålningsvetenskap ingår i sjukhusfysikerprogrammets avslutande 6 terminer. De första två åren av programmet läses fysik och matematik. Forskning vid avdelningen för Medicinsk strålningsvetenskap
Forskning vid avdelningen för Medicinsk strålningsvetenskap bedrivs inom de flesta av radiofysikens grenar, såsom dosimetri, detektorer och mätteknik, radiobiologi och strålskydd; samt tillämpningar inom radioekologi, strålskyddsberedskap, nuklearmedicin (diagnostik och terapi), röntgen, MR och strålbehandling (extern och brachy). Strålskyddsberedskap
Avdelningen har uppgifter inom den nationella såväl som den regionala beredskapen mot kärnenergiolyckor och andra radiologiska nödsituationer. På den nationella nivån har avdelningen avtal med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att utföra olika typer av mätningar i händelse av en inhemsk eller utländsk kärnenergiolycka eller dylikt som resulterar i utsläpp av radioaktiva ämnen. På den regionala nivån har avdelningen ett samarbete med länsstyrelsen i Hallands län för att kunna vara till hjälp vid en olycka vid kärnkraftverket i Ringhals. Uppgifterna består i att utföra personmätningar och informera vid de mottagningsplatser som används vid utrymning, samt att bistå med indikeringsledare vid länsstyrelsens ledningscentral. Indikeringsfunktionen innebär att dirigera mätpatruller samt att ta emot och värdera mätresultat, vilka sedan ligger till grund för beslut om åtgärder. Om strålning
(Följande text är inhämtad från SSMs hemida, där det även finns mer information om strålning och strålskydd). I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken och i din egen kropp. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta för dig, men den kan också skada dig. Olika typer av strålning har olika egenskaper. Strålning kan delas in i joniserande och icke-joniserande strålning. Joniserande strålning är så energirik att den kan rycka loss elektroner från de atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner, jonisering. Exempel på joniserande strålning är röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen. Energin hos icke-joniserande strålning som optisk strålning och elektromagnetiska fält är inte lika stark som hos joniserande och kan därför inte jonisera material. Exempel på icke-joniserande strålning är strålning från solen och elektromagnetiska fält, exempelvis genom radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater. Kontaktpersoner
Avdelningschef Eva Forssell-Aronsson, Professor/sjukhusfysiker, Tel: 46 31 34 22349
Studierektor Peter Bernhardt, Professor/sjukhusfysiker, Tel: 46 31 34 28509
Strålskyddsexpert Mats Isaksson, Professor/sjukhusfysiker, Tel: 46 31 34 23849
Intendent Gunilla Adielsson, Tel: 46 31 34 27976
Ekonomiadministratör Maria Andersson, Tel: 46 31 34 29599
