Psykologiska institutionen

21/05/2026

Vilken roll har klimatfrågan inför det kommande valet och på vilket sätt kommunicerar företrädare för de olika partierna? Hur ser kunskap och attityder ut hos allmänheten och vilka faktorer påverkar människors beteende och ställningstaganden?

Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, och Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation, deltog i ett samtal i Sveriges radio och förklarade vad de senaste årens forskning visar.

Länk till programmet i Sveriges radio: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/politiskt-spinn-och-driv-nar-klimatet-gors-till-valfraga

Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva.

20/05/2026

Varmt välkomna till ett kostnadsfritt lunchseminarium om alkoholförebyggande insatser i arbetslivet. Under seminariet presenteras resultat från forskningsprojektet CHIFA samt insikter från den nya boken "Alkohol på jobbet" av Anna Sjöström. Utöver Anna så medverkar tre forskare från Göteborgs universitet: Kristina Berglund, Gunnel Hensing och Morten Sager.

Seminariet vänder sig till chefer och HR, men alla intresserade är självklart välkomna. Observera att evenemanget är den 28 maj och sista anmälningsdag är imorgon den 21 maj.
Läs mer om evenemanget och anmäl dig: https://www.gu.se/evenemang/alkoholforebyggande-insatser-i-arbetslivet
Foto: Adobe Stock

11/05/2026

🎓 Grundkurs i beroendepsykologi 30 hp
📍 Göteborgs universitet
📅 Våren 2027
🕒 Dagtid

Vill du förstå varför människor utvecklar beroenden och hur vi kan förebygga och behandla dem? Den här kursen ger dig en bred och vetenskapligt grundad introduktion till beroendepsykologi, med fokus på både individ och samhälle.

Under kursen får du kunskap om hur alkohol, droger och överdrivet spelande påverkar hjärnan, känslor och beteenden. Du får också ta del av psykologiska och biologiska teorier som förklarar hur beroenden uppstår och vidmakthålls samt hur dessa kunskaper används för att förebygga och behandla.

Kursen ges av Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och riktar sig till alla med grundläggande behörighet oavsett ålder eller tidigare erfarenhet av psykologi.

👉 Sök kursen på www.antagning.se 15 september-15 oktober.
Foto: Adobe Stock

22/04/2026

𝗗𝗲𝗹𝘁𝗮 𝗶 𝗲𝗻 𝘀𝘁𝘂𝗱𝗶𝗲 𝘃𝗶𝗱 𝗚𝗼̈𝘁𝗲𝗯𝗼𝗿𝗴𝘀 𝘂𝗻𝗶𝘃𝗲𝗿𝘀𝗶𝘁𝗲𝘁 𝗼𝗺 𝗵𝘂𝗿 𝗸𝗮̈𝗻𝘀𝗹𝗼𝗿, 𝗮𝗻𝘁𝗶𝗱𝗲𝗽𝗿𝗲𝘀𝘀𝗶𝘃𝗮 𝗹𝗮̈𝗸𝗲𝗺𝗲𝗱𝗲𝗹 𝗼𝗰𝗵 𝗱𝗶𝗮𝗴𝗻𝗼𝘀𝗲𝗿 𝗵𝗮̈𝗻𝗴𝗲𝗿 𝗶𝗵𝗼𝗽.
Vi vill öka kunskapen om hur personer som tar antidepressiva läkemedel upplever att behandlingen påverkar deras känslor. Vi vill bland annat ta reda på om det finns skillnader i känsloupplevelser mellan personer som behandlas för olika diagnoser och med olika antidepressiva läkemedel.
Målet är att kunskapen på sikt ska leda till förbättrad och mer individanpassad behandling.

𝗛𝘂𝗿 𝗴𝗮̊𝗿 𝗱𝗲𝘁 𝘁𝗶𝗹𝗹?
Du deltar genom att fylla i en enkät som tar cirka 20 minuter att besvara. Den innehåller frågor om din psykiska och fysiska hälsa, samt olika aspekter av hur du upplever dina känslor.
Deltagandet är anonymt, frivilligt och du kan avbryta när som helst.

𝗗𝘂 𝗸𝗮𝗻 𝗱𝗲𝗹𝘁𝗮 𝗼𝗺 𝗱𝘂
- använder antidepressiva läkemedel mot depression, ångest eller smärta
- har medicinerat minst tre månader
- är 18 år eller äldre

𝗔𝗻𝘀𝘃𝗮𝗿𝗶𝗴 𝗳𝗼𝗿𝘀𝗸𝗮𝗿𝗲
Carolina Lunde, professor i psykologi

𝗞𝗼𝗻𝘁𝗮𝗸𝘁
Elin Henriksson, doktorand & leg. psykolog
[email protected]

𝗗𝗲𝗹𝘁𝗮 𝗵𝗮̈𝗿:
https://samgu.eu.qualtrics.com/jfe/form/SV_0v26KoE5L1O9JVs

08/04/2026

𝗗𝗲𝗹𝘁𝗮 𝗶 𝗲𝗻 𝘀𝘁𝘂𝗱𝗶𝗲 𝘃𝗶𝗱 𝗚𝗼̈𝘁𝗲𝗯𝗼𝗿𝗴𝘀 𝘂𝗻𝗶𝘃𝗲𝗿𝘀𝗶𝘁𝗲𝘁 𝗼𝗺 𝗸𝗮̈𝗻𝘀𝗹𝗼𝗺𝗮̈𝘀𝘀𝗶𝗴 𝗮𝘃𝘁𝗿𝘂𝗯𝗯𝗻𝗶𝗻𝗴 𝘃𝗶𝗱 𝗮𝗻𝘁𝗶𝗱𝗲𝗽𝗿𝗲𝘀𝘀𝗶𝘃 𝗹𝗮̈𝗸𝗲𝗺𝗲𝗱𝗲𝗹𝘀𝗯𝗲𝗵𝗮𝗻𝗱𝗹𝗶𝗻𝗴.

Många som använder antidepressiva läkemedel upplever att behandlingen hjälper. Samtidigt beskriver en del att deras känslor blir dämpade eller mindre intensiva. Trots att detta är en relativt vanlig erfarenhet saknas det fortfarande kunskap om vad känslomässig avtrubbning innebär.

Vi vill öka kunskapen om hur personer som tar antidepressiva upplever att deras känslor påverkas av behandlingen. Detta kan på sikt leda till bättre och mer individanpassad behandling.

𝗛𝘂𝗿 𝗴𝗮̊𝗿 𝗱𝗲𝘁 𝘁𝗶𝗹𝗹?
Du deltar i en intervju på cirka en timme där vi pratar om din depression, ditt mående, din behandling och dina känslor. Deltagandet är frivilligt och du kan avbryta när som helst. Alla resultat presenteras så att ingen enskild person kan identifieras.

𝗗𝘂 𝗸𝗮𝗻 𝗱𝗲𝗹𝘁𝗮 𝗼𝗺 𝗱𝘂
- använder antidepressiva läkemedel mot depression
- upplever att läkemedlet gör dina känslor mindre intensiva, avtrubbade eller dämpade
- är 25–65 år

𝗔𝗻𝘀𝘃𝗮𝗿𝗶𝗴 𝗳𝗼𝗿𝘀𝗸𝗮𝗿𝗲
Carolina Lunde, professor i psykologi

𝗞𝗼𝗻𝘁𝗮𝗸𝘁
Elin Henriksson, doktorand & leg. psykolog
[email protected]

𝗔𝗻𝗺𝗮̈𝗹 𝗶𝗻𝘁𝗿𝗲𝘀𝘀𝗲 𝗵𝗮̈𝗿:
https://samgu.eu.qualtrics.com/jfe/form/SV_8kRHM3nq15Acek6

11/03/2026

Vi värmer upp planeten i en aldrig skådad hastighet och förlorar arter och livsmiljöer som tagit evolutionen miljoner år att vaska fram. Ändå kan förändringarna upplevas som så långsamma att kriskänslan uteblir. Har vi fastnat i en tidsparadox?

02/03/2026

En kväll i Litteraturstadens tecken, med författarläsningar, musik och fest
När: Den 16 mars 2026 klockan 18–21.
Var: Konsertsalen, Musikens hus

Medverkande:
Deltar gör bland andra Lydia Sandgren (årets Göteborgare), Eija Hetekivi (Årets Göteborg läser), Éric Chacour och Johan Hilton.
Isak Holmgren, student på psykologprogrammet, som har skrivit boken Oskar Hemlings usla nöjen, framträder under kvällen som debutanternas röst.

Pris och anmälan: Fritt inträde, föranmälan.
Anmälningslänk och mer information finns på denna sida:
https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/litteraturstaden-goteborg/aktuelltarkiv/aktuelltsida/4d4f1871-5ea3-4d83-a462-fcd6636386ce

Litteraturstaden Göteborg är en Unesco-utnämning till litteraturstad som drivs i samverkan med: Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Bokmässan i Göteborg, Göteborgs Litteraturhus och Författarcentrum Väst.
Foto: Lo Birgersson

27/02/2026

Psykolog Per Martinsson har i sin avhandling tagit reda på vad som händer om mobilerna tränger undan det sociala samspelet under raster på arbetsplatsen. Studierna utgick från begreppet phubbing, som kommer från engelskans phone-snubbing, vilket betyder att man prioriterar mobilen framför fysiskt närvarande personer.

Resultaten från 25 intervjuer med elektriker och personal inom hälso- och sjukvården visar att mobiler ofta upplevs som en social barriär som gör att människor umgås och pratar mindre med varandra under rasterna.

Resultaten från två enkätstudier med totalt cirka 1700 yrkesverksamma visar att de som upplever mer phubbing från sina arbetskamrater också upplever en sämre psykosocial arbetsmiljö i form av känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet och organisationen.

– Det är viktigt att inte dra slutsatsen att det behövs mer regler och att personalen måste lägga undan sina mobiler under rasterna. Jag hoppas snarare att mina resultat ska leda till reflektion och samtal kring den här frågan på arbetsplatsen. Man kan prata om hur vi vill ha det och hur vi kan skapa en bra arbetsmiljö tillsammans, säger Per Martinsson.

Läs hela pressmeddelandet på Göteborgs universitets hemsida: https://www.gu.se/nyheter/mycket-scrollande-paverkar-upplevelsen-av-arbetsmiljon

Foto: Adobe Stock

11/02/2026

I september 2024 drog orkanen Helene in över sydöstra USA och drygt 250 personer miste livet. Händelsen inträffade bara fem veckor före det amerikanska presidentvalet, vilket hos forskare väckte frågan om denna typ av extremväder kan påverka allmänhetens syn på klimatförändringar och stöd för miljöpolitik. För att undersöka detta så följdes en tidigare studie upp med en ny mätning, direkt efter orkanen.

– Resultaten visar att orkanen inte ändrade folks uppfattning om klimatförändringar. Oron för extremväder påverkades inte heller, och det var inte fler som planerade att rösta på politiker som var för en skärpt klimatpolitik. Detta gällde både grupper som drabbades eller inte drabbades av orkanen, säger Magnus Bergquist, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Forskarna analyserade även betydelsen av politisk tillhörighet. I linje med tidigare forskning visade sig politisk preferens vara en betydligt starkare förklaring för hur man tänkte rösta än att drabbas av en kraftig orkan. Demokrater visade ett större stöd för politiker som är för klimatpolitiska reformer än republikaner.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet: https://www.gu.se/nyheter/oforandrade-attityder-till-klimatfragor-fore-och-efter-orkanen-helene
Foto: Shutterstock

09/01/2026

📣 En sammanställning gjord av forskare från Göteborgs universitet visar att människor skattar sin egen risk att drabbas av klimatförändringar som lägre jämfört med andra. 65 procent av deltagarna bedömde sin egen risk att drabbas av klimatförändringar som lägre än andras. Forskarna såg effekten i Europa, USA och Asien men avvikelsen var störst bland européer. Detta kan negativt påverka viljan att agera och bromsa nödvändiga klimatåtgärder.

– Studierna som vi sammanställt mäter inte människors faktiska risk. Vi kan inte uttala oss om enskilda personers riskbedömningar är överoptimistiska men på gruppnivå ser vi att majoriteten bedömer sin egen risk som lägre än andras, säger Magnus Bergquist, universitetslektor i psykologi.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet:
https://www.gu.se/nyheter/de-flesta-tror-att-klimatforandringar-framfor-allt-drabbar-andra
Lyssna på Vetenskapsradions intervju med Magnus Bergquist:
https://www.sverigesradio.se/artikel/det-drabbar-inte-mig-effektenriskerar-sinka-klimatarbetet

Foto: Adobe Stock