Department of Sociology, Stockholm University

07/09/2026

Åtta av tio barn med somaliskfödda föräldrar är fattiga, enligt en ny studie i demografi. Samtidigt lever majoriteten barn med föräldrar födda i Sverige långt ovanför fattigdomsgränsen.

– Det visar väldigt tydligt hur ojämn inkomstfördelningen är i Sverige, menar Siddartha Aradhya, forskare i demografi, som gjort studien tillsammans med kollegorna Raffaele Grotti och Rense Nieuwenhuis.

Forskarna har analyserat registerdata över hushållens inkomster från 2022, där de har jämfört barnfattigdom för olika grupper beroende på föräldrarnas födelseland. De har satt fattigdomsgränsen på 60 procent av medianinkomsten och tagit hänsyn till antalet barn per hushåll, vilket är standard inom forskningen.

Studien visar att barn med föräldrar födda utanför Europa är hårdast drabbade av fattigdom. Men för alla grupper som lever i fattigdom är det genomsnittliga avståndet till fattigdomsgränsen lika långt. Det innebär att de barn som befinner sig under gränsen är lika fattiga, oavsett var deras föräldrar är födda.

För att få fram en mer nyanserad bild av barnfattigdom har forskarna dessutom tittat på hur långt från fattigdomsgränsen de icke-fattiga befinner sig.

Detta avstånd kallar de för fattigdomsbuffert (eng. poverty buffert). Måttet är viktigt eftersom det avslöjar hur många som befinner sig ovanför fattigdomsgränsen riskerar att hamna i fattigdom. Denna studie är den första som tar hänsyn till den dimensionen.

Fattigdomsbuffertarna avslöjar ytterligare skillnader mellan grupperna. Det genomsnittliga avståndet till fattigdomsgränsen bland de icke-fattiga är störst för barn till svenskfödda föräldrar. De befinner sig på en nivå på runt 70 procent över medianinkomsten. Samtidigt har barn till somaliska föräldrar den minsta bufferten, omkring 26 procent.

– Det betyder att även om barn till somaliska föräldrar inte är fattiga är de väldigt nära gränsen. De kan alltså lätt hamna i fattigdom om deras föräldrar blir sjuka eller arbetslösa, säger Siddartha Aradhya.

Läs mer: https://www.su.se/enheter/sociologiska-institutionen/nyheter/nyhetsartiklar/2026-08-25-stora-skillnader-i-levnadsstandard-bland-svenska-barn

01/09/2026

Föreställningar om vilka som hör hemma i samhället och vilka som kan uteslutas är väletablerade inom de traditionella politiska rörelserna i liberala demokratier. Det visar två nya studier av Vanessa Barker, professor i sociologi.

Resultaten indikerar dessutom att verktyg som används inom rättsystemet för att straffa och avskräcka migranter har en destabiliserande effekt på samhället.

Läs intervjun med Vanessa Barker: https://www.su.se/enheter/sociologiska-institutionen/nyheter/nyhetsartiklar/2026-08-31-ideer-om-exkludering-stracker-sig-bortom-ytterhoger

17/08/2026

Arbetsgivare föredrar arbetssökande med svenskklingande namn i yrken där personer med utländsk bakgrund är få, enligt en ny studie i sociologi. Samtidigt minskar diskrimineringen ju fler utlandsfödda det finns i en bransch.

Det bidrar till att förstärka stereotyper om vilka jobb som är lämpliga för personer med utländsk bakgrund, menar Magnus Bygren, en av forskarna bakom studien.

Den västerländska arbetsmarknaden är segregerad. I Sverige arbetar många utlandsfödda i yrken som taxichaufför och lokalvårdare, medan de är underrepresenterade i andra.

Hur bidrar arbetsgivare till denna uppdelning? Det har sociologerna Moa Bursell och Magnus Bygren från Stockholms universitet undersökt i en studie publicerad i tidskriften European Societies.

Forskarna skickade över 7000 jobbansökningar till utannonserade tjänster inom 15 olika yrken. Några av ansökningarna hade svenskklingande namn medan andra hade namn som signalerade utländsk bakgrund. I övrigt innehöll ansökningarna likvärdiga meriter.

Studien visar att arbetsgivare inom yrken där det finns få utlandsfödda sållar bort namn som låter utländska.

En annan sak som sticker ut är att diskrimineringen endast tycks drabba män.

– Män betraktas i högre utsträckning som representanter för utgrupper (grupper som individen inte identiferar sig med, reds. anm.) i olika sammanhang. Om det anses att utgrupper är hotfulla, ociviliserade eller moraliskt underlägsna ingruppen, så är de föreställningarna starkare för män än för kvinnor, säger Magnus Bygren.

Diskrimineringen går gradvis ner ju fler utlandsfödda det finns i en bransch. När andelen personer med utländsk bakgrund överstiger 50 procent försvinner den helt.

– Det kan ses som positivt, att det inte finns någon diskriminering i vissa delar av arbetsmarknaden. Samtidigt bidrar detta till segregering. Och det bidrar också till att reproducera föreställningen om vad som är lämpliga jobb för dem med utländsk bakgrund, säger Magnus Bygren.

Foto: Simon Hastegård

29/05/2026

Vi gratulerar Johanna Finnström och Daniel Dahl som båda framgångsrikt försvarade sina doktorsavhandlingar förra veckan!

Bådas avhandlingar handlar om familjer, men från olika perspektiv. Medan Johanna undersöker tvister om vårdnad och underhållsbidrag, tittar Daniel på vilken roll digitala medier spelar i barns liv.

Läs Johannas avhandling "Families in court: A multi-perspective sociological analysis of court disputes on child custody and child maintenance in Sweden”: http://bit.ly/49YxZ5G

Läs Daniels avhandling "Behind the Screens: Essays on Digital Media, Children and Families": https://bit.ly/4dHyoKM

21/05/2026

Möt oss tillsammans med Nationalekonomiska institutionen på Järvaveckan den 28 maj. Där kan du ställa frågor om hur vi kan förstå samhället med hjälp av sociologi och ekonomi. Vi har också studierektorer och tidigare studenter på plats som kan berätta mer om våra utbildningar.

Möt Stockholms universitet på Järvaveckan Start/Kalender EVENEMANGStartdatum: onsdag 27 maj 2026Tid: 13:00Slutdatum: lördag 30 maj 2026Tid: 20:00Plats: Spånga IP, Stockholm Ta del av den senaste forskningen, diskutera viktiga samhällsfrågor och ta reda på mer om våra utbildningar. Ställ di...

29/03/2026

Vad händer efter en doktorsexamen i sociologi? Det är så klart olika beroende på vem du frågar. För Filip Olsson bar det av till Italien. Vi ställde några frågor till honom om tiden efter doktorandstudierna.

Hej, Filip! Vad har du haft för dig under det senaste året?

– Efter doktorandtiden jobbade jag i ett halvår på Institutet för Framtidsstudier, där jag bland annat forskade på AI och diskriminering. Efter det flyttade jag till Florens!

Du är Max Weber Fellow på EUI i Florens just nu. Kan du berätta vad det är och hur du fick din postdok?

– Max Weber Fellow är en väldigt unik typ av postdok som finns på European University Institute i Florens. Det är världens största postdok-program, och samlar nyblivna forskare från fyra discipliner (historia, sociologi, statsvetenskap och juridik). Under två år får man möjlighet att forska på i princip vad man vill. Själva tjänsten går att söka en gång per år, och det är öppet för forskare från hela världen.

Vad handlar ditt nuvarande projekt om?

– Jag jobbar just nu med ett par olika projekt. Delvis har jag fortsatt forska om nationalism, diskriminering, och högerextremism, men jag har också börjat på ett nytt projekt som handlar om hur kulturproduktion formar våra attityder och värderingar. Där analyserar jag innehållet i hundratusentals filmer och tv-serier för att kartlägga trender över tid och hur dessa påverkar tittaren.

Hur är det att bo i Florens?

– Det är jättebra! Staden är otroligt vacker och vädret (fram till sommaren…) är fantastiskt. Själva universitetet ligger i ett gammalt kloster på kullarna ovanför Florens, vilket är en skön kontrast mot Frescati.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Som sociolog har vi fördelen att vi kan forska på i princip vad som helst. Det gör att jobbet känns väldigt fritt och kreativt, vilket jag verkligen uppskattar. Sen skadar det inte att man kan ta regelbundna sovmorgnar.

Vilket är ditt bästa tips till studenter som funderar på att doktorera?

– Många sätter rätt höga förväntningar och krav på sig själva redan innan de börjat doktorera, vilket kan vara stressande och lätt leda till ”imposter syndrome”. Något vi ofta glömmer är att doktorandutbildningen är just en utbildning. Vi förväntas inte – och kan inte – vara fullfjädrade forskare som vet vad vi gör under själva utbildningen. Vi kommer ”slösa” tid på sidospår, göra fel, och antagligen skriva några av våra sämsta artiklar – och det är okej och förväntat! Vi kommer också lägga massa tid på att förstå hur man doktorerar, och det är också en del av processen.

27/03/2026

Sociologi vid Stockholms universitet klättrar 18 platser i årets QS-rankning. Det gör att vi hamnar på plats 38 och är därmed bäst rankade i Norden.

QS World University Rankings by Subject omfattar fem breda ämnesområden med totalt 55 underkategorier. Rankningen publiceras av företaget Quacquarelli Symonds (QS) som är specialiserat på information om högre utbildning.

23/03/2026

Hur är det att läsa Sociologisk samhällsanalys? Veronica trivs med möjligheten att anpassa utbildningen efter egna intressen. Inte minst uppskattade hon sin utbytestermin i Köpenhamn där hon bland annat läste sociala rörelser.

Hör Veronica berätta om programmet och ställ frågor till henne.

https://www.su.se/utbildning/traffa-oss/mot-vara-studenter/vad-ar-det-basta-med-att-studera-sociologisk-samhallsanalys-vid-stockholms-universitet

20/03/2026

Demokratin i USA har försvagats, enligt den senaste rapporten från V-Dem vid Göteborgs universitet. Under Donald Trumps senaste mandatperiod har demokratin i landet hamnat på samma nivå som 1965. Daniel Ritter, docent i sociologi vid Stockholms universitet, kommenterar vad denna utveckling kan betyda för sociala rörelser.

– Ur ett sociala rörelser-perspektiv är det intressant att demokratin i USA enligt studien nu kan jämföras med dess tillstånd 1965, eftersom medborgarrättsrörelsen vid den tiden gick på högvarv. Att USA då brast betänkligt i frågor om demokrati och mänskliga rättigheter bidrog till att ge medborgarrättsrörelsen den moraliska legitimitet som gjorde den till en så formidabel samhällskraft, säger Daniel Ritter och fortsätter:

– Det är lätt att misströsta när man ser den pågående amerikanska utvecklingen, men då ska man veta att det ofta är just stater som på svaga grunder utmålar sig själva som demokratiska förkämpar för mänskliga rättigheter som blir tacksamma och fragila mål för folkliga rörelser.

Daniel Ritter forskar om revolutioner och sociala rörelser. Han är inte involverad i V-Dems rapport.

16/03/2026

Nu kan du söka utbildningar i sociologi på kandidatnivå hos oss. Anmäl dig senast den 15 april.

https://www.su.se/enheter/sociologiska-institutionen/utbildning/vara-utbildningar