Beteendelabbet

Vägbeskrivning Webbplats

Beteendelabbet Förändrar vi beteenden, förändrar vi världen. Vi på beteendelabbet brinner för att skapa beteenden för framtiden. Varför blir det så?

I en värld med ökande befolkning och begränsade resurser spelar valen vi gör en allt mer avgörande roll. Beteendeförändring kräver mer än kunskap om vad som är bra för oss. Många vill till exempel leva hälsosammare, värna om miljön och spara mer - ändå gör vi inte alltid det. Detta glapp mellan vilja och handling vill vi hjälpa framtidens organisationer att förstå. Vi designar miljöer som uppmuntrar människor till beteenden som är bättre för dem själva, samhället och planeten.

🥳 GRATTIS SKOLMATEN – 80 ÅR! 🥳Idag är det Offentliga måltidens dag och i år fyller den svenska skolmaten 80 år!Varje dag...
15/10/2026

🥳 GRATTIS SKOLMATEN – 80 ÅR! 🥳

Idag är det Offentliga måltidens dag och i år fyller den svenska skolmaten 80 år!

Varje dag serveras omkring 1,7 miljoner måltider i Sveriges skolor. Skolmatsalen är en viktig språngbräda för beteendeförändring och omställningen till ett mer hållbart matsystem.

En viktig del av omställningen är proteinskiftet. Men att äta mer växtbaserat handlar inte bara om att byta ut kött mot andra alternativ, utan också om att förändra de vanor och normer som påverkar vad vi väljer att äta.

Tillsammans med Helsingborgs stad har vi utvecklat Proteinskiftet i skolan – 6 verktyg för omställning. En verktygslåda som omsätter beteendevetenskapliga insikter till konkreta insatser för att underlätta proteinskiftet i skolmåltiden.

Genom att bland annat involvera elever, presentera maten på nya sätt och testa lösningar i praktiken vill vi göra det enklare för fler skolor att ta nästa steg i omställningen.

👉 Nyfiken på verktygslådan? Läs mer på vår hemsida och mejla oss för att få en egen PDF-version

🇮🇹Sedan 2019 kan resenärer i Rom lämna PET-flaskor i återvinningsautomater på tunnelbanestationer och få 5 cent per flas...
07/10/2026

🇮🇹Sedan 2019 kan resenärer i Rom lämna PET-flaskor i återvinningsautomater på tunnelbanestationer och få 5 cent per flaska i reskredit. När initiativet lanserades motsvarade 30 flaskor priset för en enkelbiljett.

🚇Gensvaret blev stort. Efter drygt en månad hade 100 000 flaskor samlats in och efter sju månader 2,8 miljoner. Försöket, som började på tre stationer, byggdes därefter ut till fler platser.

Och initiativet lever fortfarande vidare. Sju år efter starten finns möjligheten kvar, och 2026 integrerades +Ricicli +Viaggi i Roms kollektivtrafikbolag ATAC nya app.

💡Ur ett beteendeperspektiv är upplägget intressant eftersom det kopplar återvinningen till en konkret och direkt belöning samtidigt som möjligheten att agera finns på tunnelbanestationerna, där resenärerna redan befinner sig.

Ett exempel på hur incitament och en genomtänkt beslutsmiljö kan göra ett önskat beteende både enklare och mer attraktivt.

BEREDSKAP ÄR EN BETEENDEFRÅGA 💡Den här veckan är det Beredskapsveckan. Men vad krävs egentligen för att skapa ett samhäl...
23/09/2026

BEREDSKAP ÄR EN BETEENDEFRÅGA 💡

Den här veckan är det Beredskapsveckan. Men vad krävs egentligen för att skapa ett samhälle som står starkt när något oväntat händer?

🔦 När vi pratar om beredskap hamnar fokus lätt på vad människor behöver veta och ha hemma som vattendunkar och spritkök. Men att veta vad man borde göra är inte samma sak som att faktiskt göra det.

🔦I en kvalitativ studie för MSB undersöktes människors drivkrafter och hinder för att stärka sin beredskap. Nästan alla deltagare hade sett broschyren Om krisen eller kriget kommer, men flera mindes inte vad som stod i den och hur mycket de förberett sig varierade stort. Studien identifierade fem olika ”beredskapstyper”, med olika drivkrafter, hinder och behov vilket gör det tydligt att en typ av information inte alltid räcker för att förändra beteenden i tillräckligt stor utsträckning.

🔦För att bygga beredskap behöver vi också förstå vilka beteenden som är avgörande för att människor, organisationer och samhällen ska kunna hantera en kris? Vilka hinder finns för de beteendena idag? Och hur kan vi utforma kommunikation, miljöer, rutiner och tjänster som gör det lättare att agera när det verkligen behövs?

💡Verklig resiliens handlar inte bara om att berätta för människor vad de ska göra. Det handlar om att skapa förutsättningar för att de faktiskt ska kunna göra det.

DESIGN SOM FRÄMJAR RÖRELSE 🤸Igår höll Beteendelabbet workshop och deltog i panelsamtal på ArkDes Design-bar på temat Des...
16/09/2026

DESIGN SOM FRÄMJAR RÖRELSE 🤸

Igår höll Beteendelabbet workshop och deltog i panelsamtal på ArkDes Design-bar på temat Design för rörelse – en kväll om hur våra gemensamma miljöer kan bidra till mer vardagsrörelse och bättre folkhälsa.

Tillsammans med Emma Franzén från Folkhälsomyndigheten och Daniel Berglind från Karolinska Institutet utforskade vi bland annat vilka fysiska och mentala barriärer som står i vägen för rörelse – och hur vi kan designa miljöer som sänker trösklarna och gör det lättare att röra på sig i vardagen.

En kväll med spännande perspektiv i skärningspunkten mellan design, beteende och folkhälsa. 💚

Tack ArkDes och alla som deltog!

NYTT BLOGGINLÄGG 📣Varför tror vi att ingen annan bryr sig om klimatet?I sociala sammanhang läser vi hela tiden av vår om...
10/09/2026

NYTT BLOGGINLÄGG 📣

Varför tror vi att ingen annan bryr sig om klimatet?

I sociala sammanhang läser vi hela tiden av vår omgivning för att förstå hur vi förväntas bete oss. Men ibland gör vi felbedömningar utifrån vad vi tror oss veta om varandra. De senaste åren har flera undersökningar, bland annat en stor global studie, visat att vi systematiskt underskattar andras klimatengagemang. Vi verkar tro att andra inte alls bryr sig på det sätt vi själva gör.

Glappet mellan vad människor faktiskt tycker och vad vi tror att andra tycker gör att det uppstår något som kallas för pluralistisk ignorans.

Läs mer i vårt senaste blogginlägg, länk i dagens story!

🥕En belgisk matbutikskedja ville få fler barn att äta grönsaker. I stället för att prata om hur nyttiga grönsakerna var ...
08/09/2026

🥕En belgisk matbutikskedja ville få fler barn att äta grönsaker. I stället för att prata om hur nyttiga grönsakerna var testade de att förändra inramningen. En lokal grupp barn fick uppdraget att döpa om tolv vanliga grönsaker: morötter blev ”orangea raketer”, tomater ”clownnäsor” och endive blev ”draktänder”.

Under tio veckor användes de nya namnen på bland annat skyltar och förpackningar i butikerna.

Grönsakerna var precis desamma det enda som förändrades var hur de presenterades. Under kampanjen dubblade försäljningen av de namnändrade grönsakerna, samtidigt som den totala grönsaksförsäljningen ökade med 13 procent.

💡 Experimentet är ett bra exemplet på hur inramning kan ha positiv effekt på våra val. Hur något beskrivs påverkar vilka associationer och känslor det väcker och därmed hur attraktivt något upplevs. I stället för att rama in grönsaker som något barn borde äta för att det är nyttigt, gjorde man dem lekfulla och spännande.

Källa: Green Nudges

🌍 1,5 GRADER: NÄR ETT MISSAT MÅL BLIR EN TANKEFÄLLA 🧠I över tio år har 1,5 graders global uppvärmning hägrat som en hotf...
03/09/2026

🌍 1,5 GRADER: NÄR ETT MISSAT MÅL BLIR EN TANKEFÄLLA 🧠

I över tio år har 1,5 graders global uppvärmning hägrat som en hotfull gräns vi måste undvika. Nu konstaterar FN miljöprogram UNEP att det inte längre går att undvika att överskrida gränsen.

🧠 Det är ett allvarligt besked – som också riskerar att rubba vår motivation att fortsätta kräva förändring.

Vår hjärna uppskattar tydliga mål. De hjälper oss att skapa riktning och agera. Men de kan också få oss att tänka ”allt eller inget”. När vi inser att vi inte kommer att nå ett mål är det lätt att känna att det inte längre spelar någon roll vad vi gör.

💡 Men klimatet fungerar inte så.

Det är stor skillnad mellan 1,5 och 1,6 graders uppvärmning – och ännu större mellan 1,5 och 2 grader. Varje tiondels grad vi kan undvika innebär mindre allvarliga konsekvenser.

Tänk på Nollvisionen. Att människor fortfarande dör i trafiken får oss inte att överge målet om noll döda. Vi fortsätter förändra trafiksystemet och fatta beslut som minskar riskerna.

På samma sätt behöver ett missat klimatmål inte betyda att vi ger upp. Snarare blir det ännu viktigare att ställa krav på dem som har makt att förändra, organisera oss, prata om klimatet och låta klimatpolitiken väga tungt när vi röstar.

När ett mål missas är det lätt att tänka att det inte längre spelar någon roll vad vi gör. Just den tankefällan behöver vi hjälpa varandra att undvika nu. 💪

📣WORKSHOP & PANELSAMTAL 15/9Den 15 september är det dags för Design- bar på ArkDes och en kväll som utforskar hur våra g...
02/09/2026

📣WORKSHOP & PANELSAMTAL 15/9

Den 15 september är det dags för Design- bar på ArkDes och en kväll som utforskar hur våra gemensamma miljöer kan främja vardagsaktivitet.

Beteendelabbets tjänstedesigner Kajsa Wallin Lindström och beteendestrateg Ida Lemoine kommer att hålla en workshop som tillsammans med ett panelsamtal leder diskussionen kring hur design kan skapa platser som lockar till rörelse.

ArkDes Design-bar är ett återkommande program som lyfter designens roll i en hållbar samhällsutveckling. Under kvällen går det att köpa dryck och snacks på Torget.

📣 Anmäl dig på ArkDes hemsida!

Idag är det cykelns dag! 🚲Cyklandet i Stockholm har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Jämfört med 2010 är antalet...
03/06/2026

Idag är det cykelns dag! 🚲

Cyklandet i Stockholm har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Jämfört med 2010 är antalet cykelresor idag ungefär 50 % högre, vilket gör cykeln till ett av de viktigaste transportmedlet i staden.

💡Förklaringen handlar sannolikt inte om att stockholmarna plötsligt vaknat en morgon och blivit mer motiverade att cykla. Snarare har förutsättningarna för beteendet förändrats genom till exempel:

➡️ Bättre och mer sammanhängande cykelinfrastruktur

➡️ Elcykelns genombrott

➡️Smidigare och mer flexibelt än kollektivtrafiken

➡️Ökad medvetenhet om hälsa och hållbarhet

➡️Kortare avstånd i en tätare stad

➡️ Förändrade resvanor efter pandemin

💡När vi vill förändra beteenden fokuserar vi ofta på att förändra människor. Men ofta är det mer effektivt att förändra miljön där beteendet sker. Stockholmarnas ökade cyklande är ett tydligt exempel på det.

Kioskvältaren - fältexperiment, rapport & webbinarium 🍔Många idrottsmiljöer för barn och unga präglas idag av ett matutb...
26/05/2026

Kioskvältaren - fältexperiment, rapport & webbinarium

🍔Många idrottsmiljöer för barn och unga präglas idag av ett matutbud med läsk, godis och snacks,trots att syftet med dessa platser är att främja hälsa.

🏊‍♀️ Tillsammans med WWF har vi kartlagt matmiljön i publika simhallar och genomfört ett fältexperiment på Eriksdalsbadet för att undersöka möjligheter till mer hälsosamma alternativ.

👋 På torsdag, den 28 maj bjuder vi in till ett webbinarium där vi presenterar projektets insikter och diskuterar vägar framåt tillsammans med en expertpanel.

👉 Välkommen att ta del av detta viktiga samtal! Anmäl dig via länken på vår hemsida

Adress

Svartmangatan 9
Stockholm

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Beteendelabbet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Genvägar

Dela