Department of Ecology, Environment and Plant Sciences

17/06/2026

När miljontals växt- och svampprover blir digitala får forskare helt nya möjligheter att förstå den globala artkrisen.

I Vetenskapsradion intervjuas vår forskare Aelys Humphreys om hur AI och digitaliserade herbariesamlingar kan hjälpa forskare att upptäcka mönster, förstå förändringar över tid och bättre skydda biologisk mångfald.

Aelys är en av över 400 forskare som bidragit till Kews nya State of the World’s Plants and Fungi-rapport. Som hon säger i intervjun: vi vill lära oss av sådant som kanske redan har försvunnit för att minska risken att det fortsätter att ske.

Lyssna nedan! 🎧
Stockholm University Bolin Centre for Climate Research

Under de senaste åren har växt- och svampmaterial på museer och i herbarier blivit digitaliserade i stor skala.

06/06/2026

Idag är det Stora Lupinbekämpardagen!

Blomsterlupinen är en av Sveriges mest spridda invasiva växter och kan tränga undan inhemska arter i våra vägkanter och ängsmarker. Men var i landet har den egentligen bäst förutsättningar att etablera sig?

I en ny studie har forskaren Olle Lindestad vid DEEP & Bolin Centre for Climate Research kartlagt lupinens utbredning längs 2 100 kilometer svenska vägar. Resultaten visar att klimatet (framför allt temperatur och nederbörd) spelar en avgörande roll för var lupinen kan sprida sig. Idag verkar klimatet begränsa artens framfart i norra Sverige, men i takt med klimatförändringarna kan förutsättningarna förändras.

Forskningen bidrar med viktig kunskap för framtida arbete med att bekämpa invasiva arter och skydda den biologiska mångfalden. 🌱🌸🐝

Läs mer om Olles forskning nedan. 👇
Stockholm University Fältbiologerna

Lupinens framfart styrs av klimatet Start/Nyheter Det talas mycket om lupiner just nu. Den 15 maj trädde Sveriges nya förordning om invasiva arter i kraft, som bland annat innebär att den välkända blomsterlupinen tas upp på en officiell svensk lista över arter som inte får säljas eller spri...

25/05/2026

Växtbiologen Yannick Woudstra vid Department of Ecology, Environment and Plant Sciences forskar om maskrosor. Här är s*x saker du kanske inte visste om en av våra vanligaste växter:

1. Maskrosor blommar tidigt och kan vara en viktig pollenkälla när vårens bin och humlor vaknar.

2. Det finns 16 helt olika grupper av maskrosor i Sverige som omfattar omkring 700 urskiljbara former.

3. Maskrosor är inte så starka konkurrenter som många tror. Om gräset får växa högt kan de trängas undan.

4. Maskrospollen har mikroskopiska "kardborrar" på sig som hjälper pollenkornen att fastna på insekter.

5. Det franska namnet pissenlit betyder ungefär “kissa i sängen” och hänger ihop med att maskrosor använts som vätskedrivande växt.

6. Maskrosens svenska namn kan komma från tripsar, små insekter som förr kallades “maskar” och som ofta syns i blommorna när de äter pollen.

05/05/2026

Rekordvarma hav sätter press på både marina ekosystem och havens viktiga roll i klimatsystemet. 🌊

I ett nytt inslag i Vetenskapsradion medverkar DEEPs Johan Sven Eklöf, där han kommenterar den senaste Copernicusrapporten om tillståndet i Europas hav. När temperaturerna stiger påverkas inte bara livet under ytan – även havens förmåga att ta upp och lagra koldioxid riskerar att förändras.

Vad betyder detta i praktiken, och varför är det så allvarligt? Lyssna på inslaget nedan.

Förra året slog yttemperaturen i haven i Europa rekord för fjärde året i rad, enligt EUs klimattjänst Copernicus.

25/02/2026

Hur långt kan blomsterlupinen sprida sig i Sverige? 🌿

I en ny studie, publicerad i Ecosphere har Olle Lindestad vid DEEP & Bolin Centre for Climate Research kartlagt artens utbredning längs 210 mil svenska vägar. Resultaten visar att klimatet sätter gränserna – men att mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll lokalt.

Läs mer i vår webbartikel 👇

Ny studie kartlägger blomsterlupinens utbredning i Sverige Start/Nyheter Blomsterlupinen har blivit ett välbekant inslag längs svenska vägar – men hur ser dess utbredning egentligen ut över landet, och vad är det som styr var den finns? I en studie nyligen publicerad i tidskriften Ecosphere ...

25/11/2025

Svenska Dagbladet lyfter fram boken "I ekologins gränsland" som en välgärning i en tid när “ekologisk balans” riskerar bli tomt mode­ord. Recensenten Fredrik Sjöberg menar att Ove Eriksson, med sin skarpa vetenskapliga blick, utmanar förenklade idéer om “ekologiskt” – och att alla som använder ordet i vardagen borde läsa den. 

Stort grattis Ove! 👏

RECENSION. I en tid när ”ekologisk balans” är ett säljargument landar ekologen Ove Erikssons bok som en välgärning. Fredrik Sjöberg uppmanar alla som till vardags använder adjektivet ”ekologisk” att läsa den.

21/11/2025

Tidigare i veckan släppte Ove Eriksson, Professor Emeritus vid DEEP, boken "I ekologins gränsland: Om ekosystem, balansen i naturen och förhållandet mellan människa och natur."

För att fira detta organiserade vi ett boksläpp på institutionen! Läs mer om detta och klicka hem boken nedan. 📖
Stockholm University Naturvetenskap, Stockholms universitet

Boksläpp: I ekologins gränsland av Ove Eriksson - Institutionen för ekologi, miljö och botanik

19/09/2025

Sommarens illa omtyckta cyanobakterieblomningar kanske inte är helt igenom dåliga trots allt! Ny forskning visar att dessa sommarblomningar kan ha avgörande betydelse för strömmingsyngel – utan blomningen hade de haft sämre förutsättningar för att växa sig stora. 🦠🌊

Läs mer om studien nedan!

Östersjöcentrum Stockholm University Naturvetenskap, Stockholms universitet

Sommarens cyanobakterieblomningar kan ha avgörande betydelse för strömmingsyngel – utan blomningen hade de haft sämre förutsättningar för att växa sig stora.

28/07/2025

Marinekologen: ”Har vi inte bra data så riskerar vi att dra fel slutsatser”