Uppsala Senioruniversitet

Vägbeskrivning Webbplats Kontakta universitetet

Uppsala Senioruniversitet Välkommen hit!

Här kan du följa Uppsala Senioruniversitetets program, aktuella händelser och upptäcka nya aktiviteter. Är du inte medlem än kan du bli det på vår hemsida www.usu.se

Den här veckan kommer följande föreläsningar att spelas in som videofilm. Filmerna blir vanligen tillgängliga dagen därp...
12/10/2026

Den här veckan kommer följande föreläsningar att spelas in som videofilm. Filmerna blir vanligen tillgängliga dagen därpå för deltagarna i respektive föreläsningsserie via Min sida på USUs webb, https://www.usu.se/.

12 okt. Min musik.
Föreläsare: Per-Henrik Holgersson.

12 okt. Tillståndet i världen hösten 2026. Maktspelet i Mellanöstern.
Föreläsare: Bitte Hammargren.

12 okt. En musikalisk upptäcktsresa i det svenska. Det går an av Carl Jonas Love Almqvist.
Föreläsare: Johanna Broman Åkesson.

14 okt. Nedslag i konsten: Wilhelm Kåge – från reklamtecknare till keramisk gigant.
Föreläsare: Kjell Lööv.

I serien Den gröna omställningen var turen nu kommen till professor Thomas Kätterer från SLU. Han pratade om åkermarkens...
09/10/2026

I serien Den gröna omställningen var turen nu kommen till professor Thomas Kätterer från SLU. Han pratade om åkermarkens roll i det globala kolkretsloppet och därmed för klimatförändringarna.

När omkring 90% av CO2 utsläppen kommer från fossila bränslen och ytterligare ca 10% från skogsavverkning blir negativa utsläpp (inlagring av CO2) desto viktigare för att nå de klimatmål som har satts upp. Inlagringen av CO2 sker i Sverige som kollagring i skog och mark. Försök görs också att fånga in CO2 från luften och lagra den i berggrunden.

Åkermarken kan antingen inlagra eller avsöndra CO2, det beror på typen av jordmån. Organogena jordar avger CO2 när de långsamt bryts ner. Mineraljordar däremot lagrar in CO2 när kolhalterna i jorden ökar. Att höja kolhalten i mineraljord är en relativt enkel och kostnadseffektiv metod att öka CO2 inlagringen. En ökad kolhalt i jorden ökar också mineraljordens bördighet.

I Europa är det än så länge bara Sverige som har en ökande kollagring i sin åkerjord, övriga länder redovisar en minskade kolinlagring. Här finns stora potentialer till förändring. Kolinlagring gynnas av hög produktivitet och undvikande av bar jord.

I nästa föreläsning i den här serien kommer skogen och skogen betydelse för klimatet att behandlas. Serien avslutas med en föreläsning om våtmarkernas roll i klimatomställningen.

Föreläsningarna i den här serien filmas och finns tillgängliga för deltagarna att se på Min Sida på USUs webbsajt, https://www.usu.se/

Grattis Anne Carson  som tilldelats 2026 års Nobelpris i litteratur.  Inspirerad?Börja en skrivarcirkel på Uppsala senio...
08/10/2026

Grattis Anne Carson som tilldelats 2026 års Nobelpris i litteratur. Inspirerad?

Börja en skrivarcirkel på Uppsala senioruniversitet nästa termin. Nytt program i dec/ jan!

I årets program finns följande kurser med litteraturkoppling: Skrivarstuga, Kvinnor berättar, Västafrikansk författare och English language and litterature.

Nästa gäst att framträda i serien ”Som jag minns det” var den förre riksdagsmannen och landsbygdsministern Eskil Erlands...
08/10/2026

Nästa gäst att framträda i serien ”Som jag minns det” var den förre riksdagsmannen och landsbygdsministern Eskil Erlandsson som också kallats den sista riktiga centerpartisten. Han pratade under rubriken ”Varför blir man politiker?” Frågan besvarades snabbt med att som politiker kan man ifrågasätta och påverkar saker.

Vi fick sedan höra om en resa från barndomens sydvästra Småland där ett intensivt föreningsliv frodades, det fanns föreningar för allt. Den unge Eskil fick följa med sina föräldrar till många årsmöten. Allt i samhället kunde diskuteras och mycket beslutades lokalt. En första smak på sin egen förmåga att påverka var när han av sina skolkamrater utsågs att till skolans rektor framföra ett önskemål om ett mellanmål på eftermiddagarna för de elever som hade långa bussresor hem. Ett önskemål som så småningom infriades.

Likt de flesta ungdomar på den tidan var han medlem i ett politiskt partis ungdomsförbund. I hans fall Centerpartiet. Ett avgörande karriärsteg var när han tillsammans med två kamrater valdes in i kommunfullmäktige på en ungdomslista för Centerpartiet. Efter en politisk strid i kommunen blev han vid 25-års ålder utsedd till kommunalråd.

Från kommunens ledning gick karriären 1994 vidare till riksdagen och regeringen där han från 2006 var jordbruksminister och från 2010 landsbygdsminister innan han 2019 avsade sig sina uppdrag.

Spännande aspekt på musik och ett helt nytt sätt att ta sig an ämnet! Så säger Lena och Ann-Marie som väntar utanför Slo...
07/10/2026

Spännande aspekt på musik och ett helt nytt sätt att ta sig an ämnet! Så säger Lena och Ann-Marie som väntar utanför Slottsbiografen på föreläsningsserien ” Musik inspirerad av de fyra elementen”. Föreläsaren Gunnar Birgergård, professor em. i medicin och musiker berättar att han fick inspiration till föreläsningarna vid förra terminens föreläsning på temat Vatten. Varför gör du inte en serie om alla elementen, frågade en åhörare då. Så blev det alltså. Första temat var Eld och denna em berättar Gunnar hänryckande om elementet Vatten i musiken och spelar upp passande musikstycken. Vi får höra om mytiska figurer med vattenteman i operor av Wagner och Dvorák och moderna teman i t.e.x. Debra Goodrems passionerade The River och om rasism och förtryck i Poul Robesons ”Ol´ Man River. Hugo Alvéns vackra Gryning vid havet avslutar föreläsningen och vi längtar redan till träffarna med musik inspirerad av elementen Jord och Luft! Gunnar avslöjar också att vårens föreläsningsserie ”Tolkningar av musik” görs i samarbete med orkesterdirigenten Stefan Parkman!

Något att se framemot!

Spännande aspekt på musik och ett helt nytt sätt att ta sig an ämnet! Så säger Lena och Ann-Marie som väntar utanför Slo...
07/10/2026

Spännande aspekt på musik och ett helt nytt sätt att ta sig an ämnet! Så säger Lena och Ann-Marie som väntar utanför Slottsbiografen på föreläsningsserien ” Musik inspirerad av de fyra elementen”. Föreläsaren Gunnar Birgergård, professor em. i medicin och musiker berättar att han fick inspiration till föreläsningarna vid förra terminens föreläsning på temat Vatten. Varför gör du inte en serie om alla elementen, frågade en åhörare då. Så blev det alltså. Första temat var Eld och denna em berättar Gunnar hänryckande om elementet Vatten i musiken och spelar upp passande musikstycken. Vi får höra om mytiska figurer med vattenteman i operor av Wagner och Dvorák och moderna teman i t.e.x. Debra Goodrems passionerade The River och om rasism och förtryck i Poul Robesons ”Ol´ Man River. Hugo Alvéns vackra Gryning vid havet avslutar föreläsningen och vi längtar redan till träffarna med musik inspirerad av elementen Jord och Luft! Gunnar avslöjar också att vårens föreläsningsserie ”Tolkningar av musik” görs i samarbete med orkesterdirigenten Stefan Parkman!

Något att se framemot!

Semioruniversitetet anordnar många uppskattade resor och studiebesök till olika intressanta utställningar och musikevene...
07/10/2026

Semioruniversitetet anordnar många uppskattade resor och studiebesök till olika intressanta utställningar och musikevenemang. I går gick resan, tillsammans med Eva Carlestål och Lena Ahnlund, till Hallwylska museet för att se den fascinerande utställningen Korsettkriget.

Den kvinnliga korsetten, ett av modets genom tiderna mest kontroversiella klädesplagg, har format kvinnokroppar efter olika tiders ideal. Vid slutet av 1800-talet blossade en
debatt upp, som förutom att handla om hur plagget formade kroppen och begränsade dess rörelser även diskuterade kön, klass och identitet.

Vår trevliga och kunniga guide kunde också visa att korsetten är aktuell än idag, även om vårt figurformande sker med
andra metoder än på 1800-talet.

Efter guidningen gavs en stund att på egen hand titta
runt i detta mycket spännande museum.

Dagen avslutades med en god lunch påKonstnärsbaren (KB), som ligger runt hörnet från museet sett.

Ämnet för höstens första temadag som går av stapeln i dag är ”Beroende – vad händer i hjärnan och vad gör man åt det?" E...
06/10/2026

Ämnet för höstens första temadag som går av stapeln i dag är ”Beroende – vad händer i hjärnan och vad gör man åt det?" Efter en kort inledning till temadagen av Lisa Ekselius berättade med. dr. Hanna Ljungvall om synen på droger och droganvändning i Sverige sedan 1800-talet när de första stegen togs mot en begränsning av alkoholkonsumtionen. Alkohol är fortfarande den drog som orskar mest problem. Narkotika var inget stort problem före 1960-talet. Före dess ansågs det som en sak mellan patient och läkare. En svenska narkotikapolitik formades mot slytet på 60-talet och byggde på kontroll, vård och förebyggande åtgärder. På senare tid har en ny syn på narkotikamissbruket vuxit fram och man anser nu att beroendet är en förvärvad sjukdom som kan behandlas i sjukvården.

Prof. em Fred Nyberg berättade mer om beroende som en sjukdom och hur det uppkommer. Det handlar om att hjärnan är sårbar och formbar, särskilt hos unga ndivider, och kan påverkas vid exposiotion av droger. Hjärnans belöningssystem styrs av balansen mellan signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin. Droger stör balansen i dopaminaktiviteten och upprepat intag minskar kapaciteten i belöningssystemet. Ett patologiskt missbruk karaktäriseras av tvångsbeteenden, fortsatt missbruk och kvarvarande förändringar i hjärnans stuktur och funktion.

Temadagen fortsätter med föredrag om flera andra aspekter på bruk och missbruk av alkohol och andra droger.

Det glada tjugotalet – när kvinnan tog ett nytt steg framIdag lyssnade vi på Eva Heggestad, professor emerita i litterat...
01/10/2026

Det glada tjugotalet – när kvinnan tog ett nytt steg fram
Idag lyssnade vi på Eva Heggestad, professor emerita i litteraturvetenskap, som tog oss med in i det glada tjugotalet – ett årtionde där världen öppnade sig efter krigets mörker och där den moderna kvinnan började ta form.

Kvinnor hade fått rösträtt i många länder. De klippte håret kort, lät kjolarna stiga och rörde sig genom städerna med en ny sorts frihet. Flapper kvinnan blev tidens symbol: bobbat hår, klockhatt, jazz i stegen och en stil som bröt med gamla ideal. En bild av en ung Astrid Lindgren i kort frisyr fångade just den känslan.
Men förändringen mötte också motstånd. Damtidningen Charme varnade för att kvinnans frigörelse skulle rubba den manliga makten. Debatten om kön och identitet var stark – och litteraturen blev en plats där normerna prövades.

Eva lyfte verk som:
• The Great Gatsby – jazz, flappers och tidens glittrande yta.
• Virginia Woolfs Orlando – en roman som rör sig över könsgränser och utmanar tidens föreställningar.
• Hjalmar Bergmans Flickan i frack – en ung kvinna som skapar skandal genom att dyka upp i frack.
• Begreppet la garçonne i Frankrike – kvinnan som trotsade könsnormer.
• Sigge Starks Uggleboets hemlighet – en berättelse om vänskaplig kärlek mellan två män och om en person som lever som man men upptäcker att hon är kvinna.

Genom dessa berättelser syns samma sak: 1920-talet var ett decennium där könsroller skakades.

Tillståndet i världen är en av USU:s mest efterfrågade föreläsningsserier. Intresset har vuxit så mycket att den nu håll...
29/09/2026

Tillståndet i världen är en av USU:s mest efterfrågade föreläsningsserier. Intresset har vuxit så mycket att den nu hålls i stora salen på Uppsala Konsert & Kongress. Höstens tema kretsar kring den liberala världsordningen – det system av institutioner, regler och normer som byggdes upp efter andra världskriget och som länge gav en känsla av stabilitet. I dag är den ordningen i gungning, och föreläsningarna försöker fånga vad det betyder, både i stort och i smått.

Måndagens föreläsare var Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han började med en enkel men avgörande fråga: Vad är världen? På skärmen visade han den nya världskarta som FN:s generalförsamling antog i september, en karta som ska spegla ländernas verkliga proportioner. Den har väckt debatt, inte minst i USA, men den påminner om hur även kartor är uttryck för makt, perspektiv och världsbild.

Peter beskrev hur en världsordning skapar förutsägbarhet – ett slags gemensamt ramverk som gör att stater vet vad som gäller. Utan en sådan ordning riskerar världen att bli kaotisk. Han talade om olika typer av världsordningar: den liberala, som bygger på rättigheter, demokrati och ekonomiskt samarbete; den nationalistiska, där staten och nationen står i centrum; rättviseordningen, som utgår från gemensamma resurser och global rättvisa; och den teknologiska, där framtiden formas av innovationer och AI.

Han gjorde också en historisk resa tillbaka till Immanuel Kant, som redan 1795 drömde om ett globalt samarbete mellan republiker för att skapa fred. Den tanken ledde så småningom till Nationernas Förbund, och senare till FN, där idéer om samtal, respekt och mänskliga rättigheter fick en central plats. Under flera decennier växte demokratin globalt, och FN spelade en viktig roll i konfliktlösning.

Men de senaste tio åren har något förändrats. Fler stater har blivit auktoritära, FN:s finansiering har ifrågasatts och alternativa organisationer som BRICS har vuxit fram. Konflikter löses allt mer utanför de traditionella institutionerna. Peter talade också om de utmaningar som den liberala maktordningen möter Den ordning som en gång byggde på samarbete, öppenhet och rättigheter har blivit svårare att upprätthålla i en värld där misstro, maktkamp och ekonomiska intressen väger tyngre.

Den liberala världsordningen håller på att spricka, och det är oklart vad som kommer efter. Kanske en ny maktbalans, kanske en rättvisebaserad ordning där klimatfrågan får större tyngd. I dag domineras maktbalansen av tre länder: USA, Kina och Ryssland. Peter påminde om att triader historiskt sett ofta är instabila. Samtidigt lyfte han fram EU som ett viktigt initiativ – en aktör som kan stå upp för demokratiska värden och bidra till stabilitet .

https://www.uu.se/institution/freds-och-konfliktforskning

Adress

Bergsbrunnagatan 1
Uppsala
75323

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Uppsala Senioruniversitet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Kontakta Universitetet

Skicka ett meddelande till Uppsala Senioruniversitet:

Genvägar

Dela